{"id":1408,"date":"2026-04-09T13:57:57","date_gmt":"2026-04-09T13:57:57","guid":{"rendered":"https:\/\/darkcyan-pheasant-754087.hostingersite.com\/?page_id=1408"},"modified":"2026-04-12T14:50:39","modified_gmt":"2026-04-12T14:50:39","slug":"lapsen-poikkeava-paan-muoto","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/lastenkirurgia.fi\/sv\/lapsen-poikkeava-paan-muoto\/","title":{"rendered":"Onormal huvudform hos ett barn"},"content":{"rendered":"<div data-elementor-type=\"wp-page\" data-elementor-id=\"1408\" class=\"elementor elementor-1408\" data-elementor-post-type=\"page\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-602e050 e-flex e-con-boxed e-con e-parent\" data-id=\"602e050\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-84a8da0 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"84a8da0\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<h2 data-path-to-node=\"2\">F\u00f6r tidig ossifikation av skalls\u00f6mmarna (kraniosynostos)<\/h2><p data-path-to-node=\"3\">Ett sp\u00e4dbarns skalle best\u00e5r av flera &quot;beniga delar&quot; som \u00e4r sammankopplade med flexibla s\u00f6mmar (suturer). Dessa s\u00f6mmar g\u00f6r att skallen kan expandera allt eftersom hj\u00e4rnan v\u00e4xer snabbt under de f\u00f6rsta m\u00e5naderna i livet. Kraniosynostos \u00e4r ett tillst\u00e5nd d\u00e4r en eller flera av dessa s\u00f6mmar sluter sig f\u00f6r tidigt, innan hj\u00e4rnan \u00e4r helt utvecklad.<\/p><h3 data-path-to-node=\"4\">Varf\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndras huvudets form?<\/h3><p data-path-to-node=\"5\">\u00c4ven om en sutur sluts forts\u00e4tter hj\u00e4rnan att v\u00e4xa. Eftersom skallen inte kan expandera vid den slutna suturen v\u00e4xer den starkare i de riktningar d\u00e4r suturerna fortfarande \u00e4r \u00f6ppna. Detta g\u00f6r att huvudet f\u00e5r en onormal form.<\/p><h3 data-path-to-node=\"6\">De vanligaste typerna<\/h3><p data-path-to-node=\"7\">Huvudets form beror p\u00e5 vilken s\u00f6m som har slutits:<\/p><ul data-path-to-node=\"8\"><li><p data-path-to-node=\"8,0,0\"><b data-path-to-node=\"8,0,0\" data-index-in-node=\"0\">Sagittal (b\u00e5tskalle):<\/b> S\u00f6mmen \u00f6ver huvudets topp sluts. Huvudet blir l\u00e5ngt och smalt. Detta \u00e4r den vanligaste typen.<\/p><\/li><li><p data-path-to-node=\"8,1,0\"><b data-path-to-node=\"8,1,0\" data-index-in-node=\"0\">Koronalt:<\/b> S\u00f6mmen l\u00f6per fr\u00e5n \u00f6ra till \u00f6ra \u00f6ver huvudet.<\/p><ul data-path-to-node=\"8,1,1\"><li><p data-path-to-node=\"8,1,1,0,0\">Om bara ena sidan st\u00e4ngs kan pannan verka platt p\u00e5 ena sidan och \u00f6gonh\u00e5lan kan resa sig h\u00f6gre.<\/p><\/li><li><p data-path-to-node=\"8,1,1,1,0\">Om b\u00e5da sidorna st\u00e4ngs \u00e4r huvudet kort och brett.<\/p><\/li><\/ul><\/li><li><p data-path-to-node=\"8,2,0\"><b data-path-to-node=\"8,2,0\" data-index-in-node=\"0\">Metopisk (Triangelformad skalle):<\/b> S\u00f6mmen som l\u00f6per ner l\u00e4ngs mitten av pannan sluts. Pannan blir triangul\u00e4r och bakhuvudet vidgas.<\/p><\/li><li><p data-path-to-node=\"8,3,0\"><b data-path-to-node=\"8,3,0\" data-index-in-node=\"0\">Lambdoid ideal:<\/b> S\u00f6mmen som l\u00f6per l\u00e4ngs den bakre f\u00e5ran sluts. Den bakre f\u00e5ran kan se platt ut och ena \u00f6rat kan vara h\u00f6gre \u00e4n det andra. Detta \u00e4r en mycket s\u00e4llsynt typ.<\/p><\/li><\/ul><h3 data-path-to-node=\"9\">Identifiera symtomen<\/h3><p data-path-to-node=\"10\">Symtom \u00e4r vanligtvis synliga vid f\u00f6dseln eller blir mer uttalade under de f\u00f6rsta m\u00e5naderna i livet:<\/p><ul data-path-to-node=\"11\"><li><p data-path-to-node=\"11,0,0\">Onormal huvudform.<\/p><\/li><li><p data-path-to-node=\"11,1,0\">Asymmetri i ansiktet eller \u00f6ronen.<\/p><\/li><li><p data-path-to-node=\"11,2,0\">En h\u00e5rd, upph\u00f6jd \u00e5s vid den slutna s\u00f6mmen.<\/p><\/li><li><p data-path-to-node=\"11,3,0\">Avsaknad av eller onormal k\u00e4nsla av v\u00e5rtg\u00e5rden (den mjuka fl\u00e4cken p\u00e5 barnets huvud).<\/p><\/li><\/ul><h3 data-path-to-node=\"12\">\u00c4r det alltid f\u00f6rbening av s\u00f6mmarna?<\/h3><p data-path-to-node=\"13\"><b data-path-to-node=\"13\" data-index-in-node=\"0\">Inte vanligtvis.<\/b> Oftast orsakas bakhuvudets tillplattande position (detta \u00e5tf\u00f6ljs ofta av asymmetrisk \u00f6ronplacering) av att barnet tillbringar mycket tid p\u00e5 rygg i samma position (s.k. positionsplagiocefali). Detta korrigeras vanligtvis med positioneringsbehandlingar och n\u00e4r barnet b\u00f6rjar r\u00f6ra sig mer. I skrivande stund rekommenderas inte hj\u00e4lmbehandlingar f\u00f6r anv\u00e4ndning i Finland.<\/p><h3 data-path-to-node=\"14\">Varf\u00f6r \u00e4r behandling viktig?<\/h3><p data-path-to-node=\"15\">Om kraniosynostos l\u00e4mnas obehandlad kan det orsaka:<\/p><ul data-path-to-node=\"16\"><li><p data-path-to-node=\"16,0,0\">Permanenta f\u00f6r\u00e4ndringar i ansiktets och huvudets form.<\/p><\/li><li><p data-path-to-node=\"16,1,0\">\u00d6kat tryck inuti skallen (s\u00e4llsynt om endast en sutur \u00e4r st\u00e4ngd).<\/p><\/li><li><p data-path-to-node=\"16,2,0\">Obehandlat intrakraniellt tryck kan leda till \u00e4nnu v\u00e4rre problem<\/p><\/li><\/ul><h3 data-path-to-node=\"17\">Behandling och \u00e5terh\u00e4mtning<\/h3><p data-path-to-node=\"18\">Kraniosynostos behandlas vanligtvis med <b data-path-to-node=\"18\" data-index-in-node=\"35\">med kirurgi<\/b>, d\u00e4r skallen omformas. Operationen s\u00e4kerst\u00e4ller att hj\u00e4rnan har tillr\u00e4ckligt med utrymme att v\u00e4xa.<\/p><p data-path-to-node=\"19\">Tidig behandling och diagnos \u00e4r mycket viktig. De flesta barn utvecklas helt normalt efter operationen, och huvudformen blir mer normal.<\/p><p data-path-to-node=\"21\">Mayo Clinic-artikel<\/p><p data-path-to-node=\"21\"><a href=\"https:\/\/www.mayoclinic.org\/diseases-conditions\/craniosynostosis\/symptoms-causes\/syc-20354513\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">https:\/\/www.mayoclinic.org\/diseases-conditions\/craniosynostosis\/symptoms-causes\/syc-<\/a><a href=\"https:\/\/www.mayoclinic.org\/diseases-conditions\/craniosynostosis\/symptoms-causes\/syc-20354513\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">20354513<\/a><\/p><p data-path-to-node=\"21\">HUSUKE informationspaket<\/p><p data-path-to-node=\"21\"><a href=\"https:\/\/www.hus.fi\/potilaalle\/hoidot-ja-tutkimukset\/kallon-saumojen-luutumishairiot\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">https:\/\/www.hus.fi\/potilaalle\/hoidot-ja-tutkimukset\/kallon-saumojen-luutumishairiot<\/a><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kallon saumojen ennenaikainen luutuminen (Kraniosynostoosi) Vauvan kallo koostuu useista &#8221;luisista palasista), joita yhdist\u00e4v\u00e4t joustavat saumat (suturat). N\u00e4m\u00e4 saumat antavat kallon laajentua, kun aivot kasvavat vauhdilla ensimm\u00e4isten elinkuukausien aikana. Kraniosynostoosilla tarkoitetaan tilaa, jossa yksi tai useampi n\u00e4ist\u00e4 saumoista sulkeutuu liian aikaisin, jo ennen kuin aivot ovat t\u00e4ysin muotoutuneet. Miksi p\u00e4\u00e4n muoto muuttuu? Vaikka yksi sauma sulkeutuu, [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_angie_page":false,"site-sidebar-layout":"no-sidebar","site-content-layout":"page-builder","ast-site-content-layout":"full-width-container","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"disabled","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"set","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"class_list":["post-1408","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lastenkirurgia.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1408","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lastenkirurgia.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/lastenkirurgia.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lastenkirurgia.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lastenkirurgia.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1408"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/lastenkirurgia.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1408\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1620,"href":"https:\/\/lastenkirurgia.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1408\/revisions\/1620"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lastenkirurgia.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1408"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}